Kärleksbrev
Mina älskade vänner, ni vet vilka ni är, jag saknar er allihop! Ni är på tok för långt bort. Utan er hade jag inte varit den jag är idag, jag hade varit en mycket sämre och mer ensam människa. Även om jag är själv här uppe i norr känner jag mig sällan ensam. Ni ger mig hopp, mod, glädje och styrka att gå vidare i allt jag gör. Vi förstår varandra utan särskilt många ord, ibland inga alls. Det känns som en fantastisk gåva att få vara en del av era liv, och gå igenom mitt tillsammans med er. Ni har aldrig någonsin dömt mig, eller ifrågasatt mina beslut (även de tvivelaktiga =) utan stått stabilt vid min sida och plockat upp mig igen när jag ramlat. Jag har försökt, och tänker fortsätta försöka, göra detsamma för er. Vi är tillsammans på den här resan, och utan er hade den varit betydligt tråkigare! Jag älskar er!
Kommentarer
Postat av: Ingrid
..men Frida, så fint du skriver, jag blir alldeles tårögd. Sådana vänner ska man ha.. och vet du, du är en av de vänner du beskriver.
Kram
Postat av: Frida
Tack så mycket Ingrid, det värmer! Kram
Postat av: Jenny
Ja du Frida, om jag visste vad jag stickar så skulle du få veta det. Har precis fått in tempot på räta maskor och aviga maskor och att om man stickar varannan rad med det så blir det en platt stickning. Målet är att jag ska kunna sticka sockar och vantar någongång detta ÅR! (=
...tack älskade vän för att DU har plockat upp mig när jag har ramlat så många gånger.
<3
Trackback
