Om att glömma sitt liv på jobbet

Åkte hem i godan ro från jobbet igår. Firade att det bara var ett skift kvar. Med ca halva vägen (dvs 2mil) avklarade och därmed nästan hemma kommer jag plötsligt på att jag glömt telefonen på jobbet! Fan. Kändes mig inte så sugen på att vända och tror inte min kollega hade uppskattat att komma hem en timme senare än vanligt (samåkning) bara för att jag glömt mobilen. Anledningen till att den blev kvar är att det på mitt jobb bara finns vissa punkter med täckning, hade lämnat den i ett av fönstren för att kunna ta emot sms, och där blev den alltså kvar. Kom på idén att ringa vakten och be honom slå av den så den inte behöver ringa och störa förmiddagsskiftet. Dom kanske inte gillar Eurythmics. Tog fram väskan för att leta telefonen så jag kunde ringa. Smart tänkt. Har under dagen känt mig halv och väldigt handikappad. Fick åka och våldgästa vänner för att stilla min nervositet. Nu är vi dock återförenade, mitt kära liv och jag. Idag lämnar jag den inte på jobbet. Och om jag gör det ska jag kräva att vi vänder och åker o hämtar den. Imorgon börjar ledigveckan =D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0