frajdej

Mina älskade vänner, ni vet vilka ni är, jag saknar er allihop! Ni är på tok för långt bort. Utan er hade jag inte varit den jag är idag, jag hade varit en mycket sämre och mer ensam människa. Även om jag är själv här uppe i norr känner jag mig sällan ensam. Ni ger mig hopp, mod, glädje och styrka att gå vidare i allt jag gör. Vi förstår varandra utan särskilt många ord, ibland inga alls. Det känns som en fantastisk gåva att få vara en del av era liv, och gå igenom mitt tillsammans med er. Ni har aldrig någonsin dömt mig, eller ifrågasatt mina beslut (även de tvivelaktiga =) utan stått stabilt vid min sida och plockat upp mig igen när jag ramlat. Jag har försökt, och tänker fortsätta försöka, göra detsamma för er. Vi är tillsammans på den här resan, och utan er hade den varit betydligt tråkigare! Jag älskar er!

Teorin bakom etik och moral:
Etik kommer från grekiskans éthikos- "som har att göra med karaktären". Moral kommer från latinets mora´lis- "som rör sederna". I vardagligt tal används ofta etik och moral på samma sätt, men det handlar egentligen om två olika saker.
Etik är din inre röst som talar om vad som är rätt och orätt, den teoretiska reflektionen över mänskliga värderingar. Moral är det praktiska handlandet. Kortfattat, etik är vad man tänker, läran om moral. Moral är då vad man gör.

Praktiskt exempel:
Var ute på en biltur igår. Körde diverse ärenden, fram och tillbaks i stan, för min egen bekvämlighets (kan man säga så?) skull. Under bilfärden reflekterade jag över att det var väldigt mycket trafik. Många som var ute i julsvängen. Då slog det mig att vi under julhelgen kör mer bil (i stan) än många andra dagar på året. Julhelgen som ska handla om lugn och ro, och givmildhet. Men vi väljer att öka vår konsumtion och ge egentligen helt onödiga saker till varandra istället för att ge vår planet en välbehövlig paus. Vi har egentligen ett helt utmärkt tillfälle att ge bort lugn och ro, men väljer att helt bortse från det. Fick lite dåligt samvete och kände hur planeten värmdes upp av mina och alla andras avgaser. Sedan skakade jag bort den obehagliga tanken, for till macken och fyllde upp bilen för 9,96kr/l. Kände mig både glad och nöjd för att jag lyckats tanka för så låg penning.

Alltså:
Jag tänkte att det var fel att köra så mycket bil i onödan, mitt etiska sinne. Men valde att göra en omoralisk handling och strunta i tankarna och istället göra tvärtom.

Vad har då hänt sen sist jag fick tummen ur och skrev? Lite svårt att minnas såhär mitt i natten...
Har den senaste tiden använt min dator som tv och sträck-tittat alldeles för mycket webb-tv. Samtliga avsnitt av S.O.S Gute är avklarade på rekordtid, och nu är det Sjukhuset som ånjuter min uppmärksamhet. Jo, jag vet att det bara rör sig om dokumentärserier med inriktning på sjukvård, det behöver inte påpekas =P

Har klippt håret igen, och (naturligtvis) blonderat lite till. Satte även in ett par slingor med löshår på ena sidan. LILA!! Helt underbart fantastiskt, är synnerligen jättenöjd. Hade lite svårt att bestämma vilken sida mina nya strån skulle få bo på, frissan Madde frågade vilken sida jag sov på och föreslog att vi inte skulle ta den eftersom slingorna inte är särskilt bekväma. Vet inte riktigt vad som hände, men måste drabbats av plötslig och övergående hjärnblödning när jag svarade för jag pekade på höger sida och sa "här sover jag Inte". Jo, just det. Kom hem och bäddade sängen, insåg plötsligt mitt misstag. Sover naturligtvis på höger sida och spenderade en eftermiddag med att oroa mig inför natten. Men, till allas lättnad gick det utan problem och helt smärtfritt. Har nog blekt bort alla nervändar i hårbotten så jag tappat känseln, led nämligen inte alls av limklumparna.

Idag firades lilla julafton hemma hos familjen Galen (min familj, ja). Det firades stort med jultomte och hela köret eftersom en bror ska spendera julafton hos sin pappa. Det hela inleddes med min kära mors hemkokta glögg och sedan kom, till brödernas stora förtjusning, Jultomten! Luna var minst sagt skeptisk till den främmande mannen som plötsligt klampade in i huset och skrockade och stampade i golvet och spenderade en bra stund med att morra och skälla åt den läskiga, elaka gubben. När han sedan erbjöd henne ett paket som luktade mycket gott i hennes hundnos men illa i alla andras näsor blev hon väldigt konfundersam. Hon ville verkligen, verkligen ha paketet, men absolut inte närma sig monstret med röd luva och käpp. Till slut fick vi rycka in och buda paketet över till henne via ofarliga händer. Fick en trisslott utan vinst och en almanacka med fina bilder i lilljulklapp. En mycket trevlig kväll, verkar bra inför riktiga julafton som kommer spenderas med julmat, julgodis, julefterrätter, julmust och Kalle Anka. Alldeles, alldeles underbart.

Har ju faktiskt inte skrivit om min tatuering heller, även om det börjar bli ett par veckor sen den sattes på plats. Tatuerade mig för första gången och valde foten, och fotleden som placering. Tyckte det skulle bli tjusigt. Alla varnade mig för hur ONT det skulle göra men jag stålsatte mig och bokade en tid. Kom till studion och pratade med tatueraren. Hon frågade om jag hade några tatueringar sen tidigare, "nej" var mitt självklara svar. "Oj, modigt att göra första på foten" var hennes respons. Då visste jag inte om jag skulle svimma eller springa hem. Inget av alternativen kändes dock rimliga så jag satte mig i stolen och förberedde mig inför mitt livs värsta smärta. Och det gjorde inte ont. Alls. Blev nästan lite besviken. Och nu har jag svårt att hålla mig från en till tatuering, vad hindrar mig? Det gör ju inte ens ont! =)

Bild på mitt nya, fina jag (det vill säga hår och tattoo) kommer så fort jag får tummen ur.... och kameran ur väskan. Ni får alltså vänta, och vara nyfikna. Håll ut, ni klarar det. Den som väntar på något gott, som man brukar säga.

En kär vän sa följande bevingade och kloka ord under ett av våra timslånga telefonsamtal

"Jag förstår inte hur det här ska gå till! Två olika personer, helt egna individer, ska tillsammans klara av att leva under samma tak, komma överens om allting, klara av att kompromissa utan att någon blir utan eller ledsen, kunna säga förlåt, respektera varandra i alla sammanhang, vara ödmjuka mot varandra, förstå varandras sinne och humör och dessutom älska varandra omåttligt och förbehållslöst. Allt ska göras HELA tiden! Hur FAN ska det gå till? Det är ju helt orimligt! Nä jag ska börja forska, och lära mig kärlekslobotomera. Så slipper man känna ensamhet när man lever ensam och aldrig någonsin känna saknad efter den där närheten som är så underbar. Naturligtvis utan att man får andra skador och man ska inte bli känslolös, utan man har goda relationer till andra människor man älskar, som sin familj, sina vänner och sina barn, men man har inte det där behovet av en annan, nån "speciell" människa i sitt liv och hem"

Kloka ord. Jag ska ge mitt bidrag till hennes forskning. Om du är intresserad av att bidra kontakta mig så vidarebefodrar jag ett kontonummer.

Lobotomi innebär att med kirurgi på hjärnan försöka bota psykiska sjukdomar. Metoden, som fick stor spridning från slutet av 1930-talet, gick ut på att skära av nervbanor från pannloben till djupare liggande regioner i hjärnan som är centrum för känslolivet. Tanken var att ingreppet skulle dämpa ångest och oro men många patienter blev istället helt apatiska. Metoden utvecklades av den portugisiske läkaren Egas Moniz som fick Nobelpriset 1949. Så småningom började kirurgerna experimentera med olika metoder. Den amerikanske läkaren Walter Freeman uppfann en metod som gick ut på att söva patienten, placera en ishacka i ögats övre del och sedan knacka in ishackan med en hammare tills den nådde fem centimeter in i hjärnan. Efter många års lobotomerande så växte dock kritiken och obduktioner visade att många patienter avlidit av omfattande hjärnskador.

Det rätta ordet är: OPRETANTIÖS!!!!!

Det blev så självklart så fort jag la ögonen på det. Hade nästan börjat oroa mig för att ordet jag sökt inte ens finns. Men det finns, och Ingrid knep det. Ska fundera ut ett fint pris till dig. Och Luna hälsar till dina pojkar, hon har faktiskt blivit mycket modigare och mer öppen mot andra hundar, dom är inte alltid jätteläskiga =)
Inatt ska jag sova gott, med vetskapen att ordet jag sökte verkligen finns och att det är funnet.

Opretantiös, så enkelt. Att ingen kommit på det innan. Ingrid är en smart kvinna.

Tack till ordförslagen. Får väl anta att vinnarordet i ordjakten är anspråkslös. Det känns minst fel. Är inte helt nöjd med ordet, så den som kommer på ett bättre är mer än välkommen att yttra sig. Juryn har all rätt att när som helst ändra sitt beslut. Kommer fortfarande att ligga lite sömnlös, för jag tror faktiskt inte att det var ordet jag letar efter.
En (för närvarande) enig jury har dock utsett anspråkslös och Emma till vinnare. Sorry Mikaela, men Emma var faktiskt först.

Emma vinner en stor kram, en snus och en kopp kaffe med mjölk. Grattis! =D

Jag är på jakt efter ett ord. Ordet jag söker har i flera dagar varit unvikande. Har rådfrågat två experter men ingen av dem har hittills lyckats knäcka nöten. Har ett par beskrivningar på ordet i fråga, en del på engelska.

- "Easy to please" / Not hard to please
- Det har med andras handlingar mot en själv att göra. D.v.s. Man nöjer sig med "lite".
- "om maten står på bordet varje dag när jag kommer hem är jag nöjd", detta är i och för sig inget litet krav, men om det är det enda krav man har är man /är man inte.....

Ja vad? Kom nu med förslag! Hjälp mig, lätta min börda. Detta ord håller mig vaken på nätterna, gnager mitt sinne på dagarna. Kan helt enkelt inte sluta tänka på det!

Några ord det inte är:
- Förnöjd
- Tacksam
- Lättsam
- Medgörlig

Så, gnugga era grå och kom på ordet. Fint pris utlovas till den som eventuellt går segrande ur kampen! =D

Vaknade igår med en gräslig nack-värk. Gjorde hiskeligt ont och jag funderade naturligtvis på vad som möjligtvis kunde vara orsaken till det. Kom sedan överens med mig själv om att det måste varit kudden, jepp det var kudden. Förmodligen hade jag sovit på kanten av den, eller något annat liknande men högst sannolikt.Först senare på kvällen, när jag satte mig för att måla lite, kom jag på anledningen till smärtan. Kunde ju eventuellt ha att göra med att jag spenderade 6 timmar av dagen innan böjd över en målning med nacken formad som en daggmask på en fiskekrok. Kan ju kanske ha med det att göra. Eventuellt. Men jag är inte helt säker =D Har i alla fall börjat måla igen. Har varit helt utan inspiration och målarlust de senaste åren, körde lite fast i mina porträtt och tror faktiskt att jag blev lite less. Men nu har jag börjat använda mig av en ny teknik, och det är så himmelens roligt! Spenderar timmar i full koncentration, glömmer helt bort tid och rum. Kan vakna på morgonen och sätta mig att måla direkt, kommer efter 5 timmar på att jag fortfarande inte fått i mig mat. Men kan ändå inte förmå mig att äta, inte förrän jag målat klart just det, och det och.... Ja, ni kanske "get the picture"? Fast jag trivs med mitt tidsfördriv, lugnt och skönt.